Skandinavisk inredning från välkända designers | Länna MöblerSkandinavisk inredning från välkända designers | Länna MöblerFormgiven av Jacques Adnet för Gubi
Fri frakt på ordrar över 1 000 kr
Vi matchar pris mot andra återförsäljare
Kontakta oss för offert på större order
Våra erfarna inredare guidar dig genom vårt sortiment av möbler, belysning och inredningsdetaljer och tar fram förslag som är anpassade efter dina behov, din stil och din budget.
16 800 kr
Rek.pris: 20 999 kr
Ett danskt designföretag grundades 1967 i Danmark av Gubi och Lisbeth Olsen. De startade med att producera möbler och textilier, vilket lade grunden för en bred portfölj som sedan dess har utvecklats till en betydande aktör inom internationell design. Deras engagemang för hög kvalitet och modern innovation är centralt i allt de skapar, med strävan att kombinera dåtid med nutid. Något som ger produkterna en distinkt karaktär.
Flera framstående formgivare har bidragit till företagets kollektioner, vilket har format en estetik som är både funktionell och visuellt tilltalande. Till exempel har formgivare som Greta Grossman skapat belysning med rena linjer och industriella rötter, verk som är kända för sin funktionella design och har blivit uppskattade internationellt. Serie 62 är ett exempel på en möbelserie, där tunna metallben och balanserade proportioner skapar ett lätt och arkitektoniskt uttryck som speglar Grossmans intresse för funktion, konstruktion och modern formgivning. Även Mathieu Matégot har bidragit med möbler som utmärks av innovativa materialval och en lekfullhet i formen, exempelvis med sin hyllserie Démon.
Sortimentet består av ett brett utbud av möbler och belysning. Här finns allt från soffbord, stolar och lampor. Bland belysningen återfinns golvlampor, pendellampor och bordslampor som ger eftersökt ljus för olika behov. Produkterna är utformade för att passa både i hemmiljö och i offentlig miljö. De erbjuder lösningar för olika rum, som vardagsrummet, köket eller sovrummet. Varje produkt är framtagen med fokus på användbarhet, funktionalitet och estetik.
Materialvalen är avgörande för produkternas karaktär och långsiktiga hållbarhet. Många möbler tillverkas i trä som ek eller valnöt, ofta med en oljad eller lackad yta. För belysning används ofta metaller som krom, mässing eller pulverlackerat stål. Krom ger en blank och reflekterande yta som är lätt att torka av. Mässing åldras med en djupare lyster och utvecklar en naturlig patina. Pulverlackerat stål erbjuder en matt eller halvblank finish i olika färger som svart, mattvit eller grå, vilket ger god slitstyrka och ett modernt uttryck. Dessa material bidrar till produkternas höga kvalitet och visuella attraktionskraft.
Jacques Adnet föddes den 20 april 1900. Han är mest känd för sina Art Deco-design och var en ikon inom fransk modernism. Art Deco är en eklektisk konstnärs- och designstil som började i Paris på 1920-talet och blomstrade internationellt under hela 1930-talet, fram till andra världskriget.
Jacques Adnet är berömd för sina avantgardistiska design och var en av de första formgivarna som intigrerade metall och glas i dekorationen och strukturen av möbler. Hans stil symboliserar lyx och flärd.
Det var framför allt under 1920- och 30-talet som han designade en avsevärd mängd inredningar, armaturer och möbler. Och efter avslutade studier startade han 1928 tillsammans med sin tvillingbror Jean Adnet företaget Compagnie des Arts Français.
År 1950 ingick Adnet i ett partnerskap med det franska modehuset Hermés, där han utvecklade en samling av läderklädda möbler och inredningsföremål. Han formgav bland annat ”Adnet Mirror”, en rund skinnspegel med gångjärn av mässing. Förutom de anmärkningsvärda detaljerna i läder och mässing, är spegeln unik genom att bandet som håller spegeln är i direkt proportion till dimensionen av spegeln.
Förutom att designa möbler och speglar, utformade han även lägenheter och kontor för ett flertal kunder, bland annat den franske presidenten.
Mellan åren 1957 och 1970 förestod han skolan École Nationale Supérieure des Arts Décoratifs.
Jacques Adnet dog den 24 oktober 1984.
